laura-psychotherapist

Vem är Emma Thorsman?

Varför trivs hon med att jobba som coach?

Hej!

Mitt namn är Emma Thorsman, och jag bor tillsammans med min dotter i Uppsala. Med certifieringar som Livscoach samt NLP Practitioner och NLP Master Practitioner, har jag också genom min resa inom coaching funnit en djupare spirituell väg. Jag är även utbildad projektledare och har lång erfarenhet inom servicebranschen.

För mig har alltid värdet av att ha ett meningsfullt arbete varit viktigare än en hög lön. Jag strävar efter att trivas och känna entusiasm inför varje arbetsdag. Under en längre tid hade jag roliga fritidsintressen som att spela i band och arrangera musikfestivaler samt tävlingar i Guitar Hero. Nu dansar jag Salsa, Kizomba, och min kärlek till Bachata är obegränsad!

Personlig utveckling och att stödja andra har alltid varit mitt hjärtas kall. Jag har agerat som kontaktperson, ägnat mig åt ideellt arbete, och skänkt både tid och pengar. Men något kändes ändå tomt.

Efter många olika jobb och intressen kände jag aldrig att jag hittade "min grej." En inre tomhet följde mig, och jag försökte fylla den med yttre saker, tills jag till sist sjukskrevs på grund av stress.

Det blev en vändpunkt som tvingade mig att konfrontera mig själv. Jag förstod att jag inte kunde fortsätta leva på samma sätt, inte bara för min egen skull utan även för min dotters. Jag ville inte att hon skulle växa upp med en frånvarande eller missnöjd mamma, för jag visste att hon skulle lära sig av mig.

Min resa mot äkta självkärlek började inifrån och ut. Jag upptäckte att jag inte längre behövde yttre bekräftelse för att känna mig fantastisk och värdig. Jag hade äntligen börjat älska mig själv! Därifrån hittade jag vägen till coaching, och plötsligt började alla pusselbitar falla på plats. Jag fann mitt sanna kall i livet – att vara en coach.

Att arbeta som coach ger mig inre tillfredsställelse genom att hjälpa andra trivas med sig själva. Tänk om världen fylldes av människor som älskade sig själva! Jag strävar efter att bidra till en sådan värld.

När jag kryper ner i sängen på kvällen bär jag ett leende på läpparna och en varm känsla i kroppen. Tomheten har fyllts, och jag är stolt över mig själv och mitt liv. Nu kan jag lära min dotter att vara stolt över sig själv – en möjlighet som jag är oerhört tacksam över.